15 juli 2017

Kollektivet & Kärleken



Två veckor ledig sommartid med henne.
Imorgon far hon till Öland med sin pappa och tomheten 
känns redan i hela kroppen.
Som att bli halv.
Min finaste skatt.
Vi har haft en fantastisk tid med
opretentiösa dagar och sena kvällar utan läggtider.
Tillsammans med finaste vänner har vi namngett en liten
grupp människor som hängt ihop i vått och torrt på semestern.
Min fantastiska granne Maria och hennes lika fantastiska lilla Mertha
som ärtan leker med och numer kallar syster.
Vi bor i samma lilla hus på en mysig gata i stan.
Gamla arresten som en gång tillhört regementet I3 i Örebro.
Med oss har även min kollega och numer godaste vän Peppe hängt
och förgyllt.
Förgyllt vårt lilla 
KOLLEKTIV.
Dagarna som gått har fyllts av vänskap, skratt, tårar, kärlek, strandturer, 
kvällsdopp, grillfester, barnlek och vin inpå småtimmarna.
Det enkla livet.
När spontaniteten blir minnen för livet och kalla vinterkvällar.
SÅ otroligt tacksam.
Tacksam för det jag har när livet klurar oklart.
När frågorna är fler än svaren och verkligt känns overkligt.
DÅ är vänner och det som är på riktigt viktigast 
och faktiskt bäst av allt.
TACK NI.



Mot Hjälmaren.
Ett stenkast från vårt hus och platsen
för matning av änder och sköna vyer.



Samma lika.
Lika samma.
Upp och ned.
Ned och upp.
Tuva och Mertha.




Mitt under vår lilla semester kom Bosse på besök.
Ovan kliad av bästa Peppe på stranden.
I två dagar fick han stanna.
 Den lilla vovven.
 Sällan har väl en hund fått gå så mycket
 promenader och fått så mycket gos.
Två små tjejer i extas och tre vuxna 
som dog söthetsdöden.



VI.
Kan fortfarande inte fatta att hon är min.
Fast vi snart hängt ihop i 10 år.
Det häftigaste som hänt mig.
Alla kategorier.

Nu kör vi myskväll tillsammans.
Kanske med grannarna i kollektivet.
Lite vin och nagellacksmålning igen då.
Varför ändra på ett vinnande koncept liksom?

Fin kväll mina vänner.
Kramen M.







1 kommentar: